Beteendedesign i arbetet med digital transformation
Idag har jag hållit ett välbesökt seminarium på Vitalis, nordens ledande e-hälsomöte.
Digital transformation innebär att vi gör nya saker och att vi gör dom på nya sätt. Samma kund och samma grunduppdrag. Nya erbjudanden och nya arbetssätt. Att skruva på befintliga arbetssätt och erbjudanden rör sig inom området ständiga förbättringar. Ofta tuffar vi på i våra vanemässiga vardagsbeteenden. Behoven kvarstår men eftersom vi kommer vara färre som ska erbjuda service till fler kommer vi behöver tänka om. Nya lösningar implementeras och det ställer krav på oss att börja göra annorlunda i vardagen.
Digitalisering och digital transformation innebär alltså i praktiken att våra beteenden i vardagen behöver förändras. Detta är inte något som faller sig naturligt för oss människor, vi behöver lite hjälp på traven! Under föreläsningen på Vitalis berättade jag om hur vi kan använda beteendevetenskap och beteendedesign för att underlätta för förändring.
Två funktioner i hjärnan är särskilt intressanta när vi ska jobba med att underlätta beteendeförändring.
1. Vi människor är precis som alla andra djur lustorienterade och obehagsundflyende. Det allra mesta vi gör om dagarna gör vi på instinkt och gammal vana. Vi har funktioner i hjärnan som gör att vi skiljer oss från övriga djurarter och har gjort oss särskilt framgångsrika. Dessa funktioner är enorm energikrävande och systemet har därför sett till så att det allra mesta går på automatik. Men vi har förmågan att analysera och göra genomtänkta prioriteringar. Men som sagt för det allra mesta går det fort. Snabb belöning går före långsiktig. Och ju mer stress och trötthet, desto mer automatik. Vi kan alltså behöv hjälpa oss själva och andra när det kommer till behovet av att börja göra på ett annat sätt i vardagen, detta kräver ju att vi går utanför rutinen.
2. Vi är sociala varelser - normen styr. Det har genom tiderna på planeten varit livsavgörande att tillhöra en grupp. Vi härmar varandra och är måna om att göra som normen i gruppen säger. Detta är ett viktigt verktyg när vi vill förflytta beteenden. Vi gör det möjligt för människor att göra som den stora massan och vi jobbar med feedback.
Beteendedesign var ett av nyorden 2019. Det kommer från beteendeekonomi och nudging - Kahnemans tänka snabbt och långsamt är inspirationskälla nummer 1. Vi vill helt enkelt skapa goda förutsättningar för beteendeförändring, utan att behöva förlita oss på viljestyrka och uthållighet som är bräckliga källor. Vi använder oss av olika verktyg för att utforma den miljö i vilken beslutet ska tas på ett sätt som gynnar ett gynnsamt sådant. Vi fokuserar på nyckelbeteenden som vi vill trigga eller släcka ut.
Designprocessen bygger på att vi tillsammans med dom som berörs utforskar och provar i mindre skala för att sedan skala upp. Det går att gå all in på beteendedesign men man kan också, som jag, ha det som ett mindset. Vad vill vi se för förändring, vilka beteenden behövs för att vi ska ta oss dit, hur underlättar vi för dom och hur följer vi upp hur det går för oss?
I arbete med att förändra välfärden med hjälp digital teknik kan vi använda beteendedesign. Vi behöver då sätta fokus på vad vi vill åstadkomma för förflyttning, vilken digital lösning vi vill implementera för att ta oss dit och vad det då innebär för förändrade beteenden i vardagen för de som nyttjar servicen och/eller de som ska utföra arbetet runt den. Sedan vill vi designa interventioner som underlättar för den här beteendeförändringen. Och inte minst behöver vi aktivera en nära uppföljning av förflyttningen. Ansatser till och etablerade beteenden behöver belönas för att befästas och spridas.
Vi som jobbar på strategisk nivå med digitalisering jobbar ofta med aktiverare. Vi skapar styrande dokument som är tänkta att initiera nya beteenden i verksamheten. Själva beteenden sker sedan (i bästa fall) ute i kärnverksamheten. Konsekvenserna av att ha utfört eller inte utfört det nya önskade beteendet behöver följas upp i nära anslutning till situationen där de uppstår eller uteblir. Här behövs ett nära samarbete mellan de som utformar styrning och de som ansvarar för implementeringen ute i verksamheten. Det är viktigt att dessa funktioner finns med redan i utformningen av styrningen för att det ska bli relevant. Det är inom området C, konsekvenser, som vi har de största möjligheterna att skapa varaktig förändring.
Jag jobbar med att utbilda för att öka förändringsförmågan hos välfärdens aktörer, jag håller utbildningar och tar även utredande och processledande uppdrag - hör gärna av dig om du tycker detta verkar intressant!